Stuteri är en gammalmodig term som man kan stöta på då och då. Inte sällan när man besöker gårdar med långa anor. Vad är ett stuteri och vad skiljer sig verksamheten mot en vanlig hästgård?
Hästgårdar råder det ingen brist på i vårt avlånga land. Det kryllar dock inte av stuterier. Vad är ett stuteri? Ett stuteri är en anläggning som är avsedd för hästavel. En anläggning som är specialgjord för uppfödning och avel av hästar. Tidigare i historien hittade man stuterierna i större, enskilda och kyrkliga gods. Men det fanns även statliga stuterier i många europeiska länder.
Vad är hästavel?
Hästen har haft en central del i vår civilisations framväxt. Hästavel har varit ett sätt att avla fram hästtyper som passar för olika ändamål och som har vissa eftertraktade egenskaper. Genom att medvetet para de hästar med bäst anlag kan man förändra hästraserna i en önskad riktning. Det är denna uttalade målsättning som gör det till avel, annars rör sig enbart om förökning. Genom avel av enbart de bästa hästarna blir varje kommande generation hela tiden bättre än den föregående. Hästavel har därför stor inverkan på hur hästsläktet utveckling ser ut. Historiskt har hästaveln haft olika syften – från att förr i tiden avlats för att främst klara vissa tunga arbetsuppgifter (dragdjur i industrin) och ridas i krig, till idag när avsikten till exempel är att prestera i en specifik hästsport som trav och hästhoppning.
Varför utföra hästavel?
- Man vill förbättra hästarnas prestation, utseende, hälsa och temperament.
- Lyckad avel som medför friska hästar på lång sikt som presterar bra är en god affär för hästägaren.
- Hästar med ett kontrollerat temperament och som dessutom är lättlärda och samarbetsvilliga utför sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt. Vilket gör hästen mer attraktiv.
- Systematisk hästavel sker för att få fram en häst som är optimal för ett visst syfte, exempelvis en hästsport.
Kromosomer och släktskap
Du känner säkerligen till att alla individer är uppbyggda av celler. I cellkärnan finns i sin tur kromosomerna. Det här är hästavelns kronjuvel eftersom den bär på individens arvsanlag (generna). De ca 30 000 gener som kromosomerna bär på utgör den unika sammansättningen som avgör vilka egenskaper hästen får och hur den utvecklas. Man studerar intensivt hästens 32 kromosompar för att avtäcka genernas funktion. En kromosom härstammar från hingsten och den andra från stoet.
Ett föls anlag är alltså resultatet av hälften far och hälften moder. För varje led av avel halveras släktskapet, man brukar tala om stofamilj och hingstlinje. En så kallad hingstlinje utgör alltså alla hingstar i rakt nedstigande led från en viss hingst och motsvarande gäller för ston och stofamilj.
Ärftlig variation och arvsanlag är förstås grundförutsättningar för att lyckas som stuteri. Men det är flera faktorer som spelar in hur hästen faktiskt blir. Det finns även en miljövariation som påverkar, exempelvis uppfödningsförhållanden, träning, domare, väder etc.
Stuteriernas svenska historia
Tillbaka till stuteriernas funktion. Stuterier i Sverige tar sin början under 1600-talet när ett antal statsstuterier grundas: Erikssund, Strömsholms slott, Flyinge kungsgård och Ottenby kungsgård. Syftet var att förse den svenska krigsmakten med hästar.
1818 upprättas sedan en Stuteriöverstyrelse, som bestod av en bestämmande person. Något som skulle hålla i sig till 1921 när styrelsen utökades till att även innefatta överdirektör, byrådirektör samt två fullmäktige vid behandling av särskilda frågor. Stuteriöverstyrelsen tilldelades det viktiga uppdraget att följa hästavelns utveckling och se till att det fanns tillräckligt många tillgängliga hästar som försvaret, näringslivet och enskilda individer önskade. Man var underordnad jordbruksdepartementet. Under stuteriöverstyrelsen hörde i sin tur statens hingstdepåer och ledningen av hästpremieringen. Stuteriöverstyrelsen finns inte kvar idag utan avvecklades år 1934 samtidigt som lantbruksstyrelsen tog över dess ansvarsområden.
Aktiva svenska stuterier:
- Bjällegårdens Stuteri
- Stuteri Blåberget
- Dimmans Stuteri
- Fric’s Stuteri
- Stuteri Gryet
- Idyllens Stuteri
- Stuteri Jillan
- Stuteri KL
- Lövsjöen Stuteri
- Magic Blue
- Stuteri Micla
- Nabben Stuteri
- Nässlehults Stuteri
- Skattegårds Stuteri
- Skogsstjärnas Stuteri
- Stackarps Stuteri
- Torpalyckans Stuteri
- Åstratorps Stuteri
- Stuteri Ängsbacken
- Ängsgårdens Stuteri
Brodda Stuteri – landets äldsta travstuteri
Det finns, som blir uppenbart ovan, en hel del framstående och anrika stuterier i Sverige. Brodda Stuteri utanför Skurup tillhör ett av de mest klassiska och är med sina över 80 år i branschen landets äldsta travstuteri. 1937 grundades stuteriverksamheten men den privata hästgården har anor ända från 1400-talet. När Leonard C. Petersson-Brodda i slutet av 1930-talet av USA-importören Johan Nilsson köpte hingsten Pinero, samt fyra dräktiga amerikanska fölston, blev det början på en otrolig framgångssaga. Grunden för vad som sedan skulle bli norra Europas största privatägda stuteri var lagd.
Brodda Stuteri har stannat inom släkten och drivs idag av Margaretha och Lennart Peterson-Brodda tillsammans med dottern Katarina Brodda. Numera har man ett särskilt fokus på egen uppfödning och inackorderade hästar. Faciliteterna på den 600 tunnland jord stora jordbruksfastigheten är en imponerande syn. Sammanlagt 80 boxar samt storboxar ger plats för ca 100 hästar vintertid. Här finns också en komplett träningsanläggning med rak, rund och kuperad skogsbana. Brodda räknas som en av landets modernaste stuterier och man förnyar hela tiden sin stostam och erbjuder ett attraktivt urval av avkommor efter de etablerade avelshingstarna. Det går inte att underskatta vad Brodda betyder för svensk travsport. Faktum är att 90% av stuteriets uppfödningar någon gång kommer till start och att 70% har vunnit minst ett lopp.
Vad är en hingstdepå?
En hingstdepå är som ett stuteri med den skillnaden att den enbart förfogar över hingstar. Hingstar är uppställda och ston kommer i sin tur till depån för betäckning. Svenska staten förfogade över två hingstdepåer – Flyinge hingstdepå och stuteri i Skåne och Strömsholm i Västmanland. Syftet med dessa var att värna om den varmblodiga hästaveln.
Remontdepåer (remonter) var i sin tur militära anläggningar för att förse arméerna med unghästar. Strömsholm var den första remontdepån som inrättades i Sverige år 1885. Unghästar stannade ofta under ett år i remontdepån innan de slussades ut i de miltära förbanden.
Stall till stuteri
Stallet, där man förvarar sina hästar, har förstås en central roll i ett stuteri. Moderna faciliteter i samband med hästavel är grundläggande. Om du behöver ett nytt stall till ditt stuteri eller hästgård rekommenderar vi prisvärda och färdigmonterade byggsatser. Ett tips är att vända sig till husleverantören Boverk som erbjuder byggsatser för både stall och ridhus.
Läs vår matiga guide om att bygga stall!
Lämna ett svar